äntligen! Ett ljus i tunneln!

Fick ett uppvaknande när jag skickade in ansökan om studiemedel. Det är ett år kvar, två terminer. Sedan är jag färdig, för den här gången. Jag började studera hösten 2007. Då var jag i tjugoårsåldern och vilsen - nu är jag 26 år gammal, fortfarande vilsen - men i en annan djungel. Jag kommer aldrig ångra mitt yrkesval och känner att jag har blivit berikad med stort förråd av kunskap och erfarenhet under resans gång. Det viktigaste av allt, jag har blivit mamma. Det har öppnat mina sinnen, gett mig mer förståelse och en stor dos av tålamod jag inte hade tidigare. 

Det är en hel evighet sedan jag började plugga- 9 terminer och en mammaledighet. Även fast det känns som igår. När jag är klar har jag varit från arbetslivet i sex år. Jag gick in som receptionist och kommer ut som lärare inom de ämnen jag brinner för. Jag är snart i min framtid, i den efterlängtade miljön där jag får träffa och växa tillsammans med barn och ungdomar. Jag längtar.